Attans det blev ingen större överraskning idag... får hoppas på att det blir i morgon då!
Den som väntar på nått gott.. väntar ALLTID för länge..

Snart ska vi cykla till gymmet jag och min underbara man. Idag ska vi träna ryggen hade vi tänkt- han är min PT :-)

Om 41 dagar... smäller det ;-)

Ska bli underbart !!

Med denna bild så innebär det att det alltid finns ett ljus i mörkret- även om det känns overkligt när man är inne i en mörk period. Tro mig jag vet hur det känns.

I igår när jag var i Säter på rehab så hade jag en sån där skit och piss dag, kom dit och var så mycket känslosam.

Tårarna rann och jag kände mig helt maktlös, jag kunde inte koncentrera mig och känna glödjen i någonting alls..

Kände mig värdelös som mamma- som människa- ingentng går som jag vill..

Men vid lunch släppte det lite grann för att åter titta i busslisten- 3 timmar tills bussen går mot Borlänge... HALLÅ... jag fick panik... men vad skulle man göra... det regnade, blåste, haglade och grått å JÄVLIGT..

Tden gick så sakta och jag ville bara hem och dra täcket över huvudet...

3 timmar senare var jag hemma, missasde rastningen av hundarna och träningen blev inställd idag... bara pga bussarna inte går som dem ska- UNDER ALL KRITIK!!

Idag känns det lite bättre, väntar på goda nyheter så håller tumamrna att det händer idag !!

Har förresten fått mitt sommar schema... med start 1/7- 18/8 på 70 % tror inte att jag kommer att orka mera, osäker på om 70 % är det jag klarar av.. men måste försöka. Fick välja % själv efter min förmåga.

Men det som håller mig uppe om dagarna är ilf dessa underbara krabater  

Godmorgon, 

Tiden går och just nu är det lite kaos om jag skall vara ärlig, att ha människor omkring en som bara vill göra allt för att förstöra mellan oss, gör att man inte mår så bra. Att man bara orkar tjaffsa och bråka...... jag förstå bara inte.

I nuläge har jag bara en person som jag verkligen kan prata med och det är min man! Inga vänner men så har det ju varit hela mitt liv.. har jag haft vänner så har dem bara sårat mig. Antar att det är bara att gilla läget. Tänker inte tvinga på nån att vara min vän.

Iallafall... så hoppas jag att ni har haft en skön påsk, det hade vi.

Min dotter var borta hela påsken med sin pojkvän och min son har sovit borta hos en kompis.

Godgmorgon

Har haft ett uppehåll här pga att vi inte har haft något internet... men nu är vi på banan igen !

Så vad har hänt sen senast då...

Sitter just nu mitt i mellan stolarna om man nu kan säga så... mina a-kasse dagar är slut.. jag har börjat med en smärtrehabilitering program samt att jag numera är med i jobb och utvecklingsgarantin vilket resulterar att ersättningen blir lidande.... är man arbetslös kan man inte få pengar för rehab programmet och då får man inte aktivitsstöd pga det... så vi får väl se hur det blir...

Detta ger mig en ofantlig stress, när mn antagligen inte kommer att ha några pengar över i 10 veckor framöver... då mitt rehab program pågår så länge.

Posten kom precis... nu börjar blankett sverige ... pust, alla dessa blanketter hit å dit... allt för att fördröja hela processen till en EV utbetalning...

Här är lite bilder ifrån min morgon frukost i Säter   

Så jag önskar er en trevlig dag, själv kommer jag sitta i telefon större delen av dagen och förhoppningsvis komma till gymmet i eftermiddag.

Godmorgon.

Det har varit så mycket den senaste tiden, känslorna har levt rövaren och jag vet varken ut eller in känns det som.

Jag vet att det är någonting å gång, kännr det i hela kroppen. Sen är jag osäker om jag skall ha samma mängd medicin som jag har just nu eller inte.. Det lutar till att jag skall sänka dosen. (Läkaren har godkänt det) om jag känner att dosen jag har idag inte funkar. Vill verkligen inte må som jag gör just nu iallafall. Jag har ont i kroppen, huvudet känns tjockt som "hemsk" bommul, kan inte tänka klart alls.

Samtidigt känner jag mig taggat till att ta tag i mitt liv... Jobbar fortfarande bara på timmar lite då och då men det känns ändå rätt bra. Ibland önskar jag att jag kunde ha lite GO i mig, våga ta för mig mera än vad jag gör just nu.

Vill itnte vara någon till besvär, vill klara mig själv och det är eller kan bli ett problem .. Man måste väga ta hjälp av andra men det är faktikst inte alls så lätt som det låter.

Dagarna bara rullar på, man gör samma sak och allt rullar på som i ett ekorrljul... runt runt runt.. känns som om det inte händer nått "spännande", oväntat ... det låter väldigt negativt kan säkert många tycka men jag vill få ut så mycket i mitt liv som möjligt.

Problemet jag har just nu är motivationen att göra saker och ting har försvunnit, jag fastnar lätt med blicken och tankarna bara stannar... vet inte ens vad som händer i huvudet just vid såna tillfällen.

Min man var borta 2 dagar här för ett tag sen, det var tungt men jag klarade av det, det gick bättre än det gjorttidigare men nu är det tal om en resa igen för honom på ca 1 vecka... Känner mig förvirrad.. hur blir det med mitt jobb, hundar och dem 3 tonåringarna här hemma som knappt är hemma och hjäper till... Blir han borta, vem skall ut med hundarna då?

Men det löser sig väl, bara jag som oroar mig i onödan. vet att min man inte skulle åka iväg om det inte funkar med mitt jobb/aktivitet. Ska börja på en åtgärd nu den 11/4 Jobb och utvecklingsgarantin.

Sen nu på måndag kommer jag börja på ett rehab program mån-tis i 10 veckor framöver, känns både och.. bssarna går ju så där jäääääte bra... not. Nu skulle man ha haft det där KÖRKORTET...

Känns som om jag bara ha klagat nu men så här är det just nu, den verkliga sanningen!

Härligt jobbat tjejen !!

Vilken i*t jag är som inte fixat ditt körkort tidigare när jag vet innerst inne att jag har kunnat gjort det tidigare om jag prioriterat rätt.

Nu får jag stå mitt kast, funderar på att ta ert jobb inom vården i ca 2-3 månader på heltid å hoppas min kropp håller så jag kan spara ihop till körkortet. För körkortslån på csn uppfyllde jag inte.
Då har jag iallafall pengar till körkort.

www.idiot.se

Känslan nu när man är 40... den går inte att beskriva.. jag känner mig ofärdig... jag vill jobba med nått min kropp klarar av, jag vill ha körkort... båda dessa verkar väldigt avlägset..
När det gäller körkort så är det ju barnen/ ungdomarna som går före... det är ju inte bara att betala... jag måste ta lån i så fall...

Känner verkligen att jag vill ta körkort men... sitta å betala av det i flera år efter... å fortsätter jag att vara utan körkort så verkar det som om jag inte får nått jobb... Alla jobb kräver körkort och flera års erfarenhet av jobbet... Hur f*n tänker man då??

Har man inget jobb så har man inte råd med körkort... Enda sättet är att dra på sig skulder eftersom jag inte har den turen att ha föräldrar som betalar mitt körkort som dagens ungdomar har nu.

Å skaffar jag körkort kommer det bli rama skrik från min dotter... om hon inte får det...

Vad ska jag göra???

 Helgen är över... i lördags så hade jag 40 års fest här hemma.

Det blev lyckat, god mat, trevligt sällskap och mycket go dryck   

Mina fina presenter   

Så nu är man hela 40 år....  40 års kris.... aaaa det fick jag för ett halv år sedan... känns som att nu måste man få ordning på sitt liv... fixa jobb är prio ett !