livet-ar-fyllt-med-upp-och-nedgangar

Senaste inläggen

Vaknade strax efter kl 06i morse... Jag blev mer och mer nervös, ont i magen, yrsel, illamående till tusen.. Jag ville inte åka till jobbet.. hela kroppen skakade .. fick panik.. det flimrade framför ögonen.. visse inte vart jag akulle ta vägen..

Men tog bussen.. det var tungt.. tankarna bara for i huvudet..

Personalen såg när jag kom att jag var " nervös" som sjutton... Jag höll på att kräkas..

Nu 2 timmar senare är det lite bättre.. personalen sa att vi ser att du är upp i varv men tala om hur du känner dig, fråga osv... det är ingen fara.. det känns fruktansvärt skönt men jag har sån prestationsångest .. vill vara duktig och klara av alla arbetsuppgifter.
Får föröka släppa mina höga krav...

Nu har jag rast och ska försöka slappna av lite.. 3,5 timme kvar på mitt arbetspass.. i morgon ledig sen ev jobb på onsdag!

ANNONS

Alltså jag håller på att kräkas, är så himla nervös inför denna dag så det inte är sant.

Idag kl 11 börjar jag jobba på riktigt, dock är man bara vikarie men ändå.. magen är i obalans och frukosten sitter i halsen- känns som om det är på väg upp... går inte att slappna av..


Samtidigt som det känns skönt att göra nått vettigt så känns det fruktansvärt jobbigt, är så rädd att göra fel..

Vill inte framstå som en idiot som inte fattar någonting..


 

Vill ju kunna slappna av lite men det är alldeles för mycket tankar som far i huvudet just nu.. skulle vilja lägga mig under täcket och ha den här dagen avklarad NU.


ANNONS

Den 30e januari då smällde det på riktigt.

Då började jag göra introduktion på ett boende här i stan, hade panik när klockan började närma sig tiden då jag skulle vara på plats.

Tankarna bara for iväg och man funderade på allt, kommer jag göra bort mig, tänk om jag gör fel, tänk om dem är otrevliga i personalen, tänk om dem vill att jag skall kunna allt och fatta allt på en gång.. osv osv... Huvudet snurrade... var på väg att hoppa på bussen hem igen när det var dags att byta buss...


Men jag hoppade inte på bussen hem, jag bet ihop och tog bussen dit jag skulle.

Ett djupt andetag och jag plingade på dören, 3 sek senare öppnades dörren och där stod 3 st... 2 personal och en brukare.. Nej tänkte jag... vet inte varför men sa Hej och dem välkomnade mig.


Väl inne så kunde jag slappna av "lite" .. blev presenterad för personal och brukare... fick en kyss på kinden av en brukare ..


Ombytt och klar...

 

Dagen gick bra, allt snurrade dock i huvudet av all information... personalen var jätte trevlig och brukarna var trevliga med.

Så 4 dagars intro blev det och blev klar med det nu den 5 feb !

Nu är man startklar att böja jobba som omsorgsassistent och första passet blev inbokat innan jag var klar med intron... nu på måndag kör jag 11-16.30 !  Nervös?... JA ...

Men jag är nöjd över min insats och dem vet om min problematik och det känns jätte skönt !

Alltså, jag håller på att kräkas... kan inte slappna av..känns som en panik attack är på gång.. jag har en klump i magen och en i halsen. Varför måste man känna så här inför någonting nytt.. jag förstår inte.
Just nu önskar jag att veckan vore över.. iallafall att det vore fredag kväll...
På ons 15.30 börjar jag mitt första intro pass.. i 3 dagar framöver ska jag vara där.. jag mår illa... tankarna går i 210.. tänk om jag gör bort mig, tänk om jag svimmar av, tänk om jag får världens panik attack när jag är där... eller utanför.. tänk om dem inte tycker om mig, vad ska ut ha för kläder på mig(arbetskläder) får jag där.. tankarna bara far runt... Hur ska jag klara detta??
Känner mig skakis nu... måste försöka slappna av på nått vis...
Jag kommer lämna allt här hemma helt plötsligt, hur kommer det gå? Alltså jag måste sluta tänka på städ, disk, hundarna, ungdomarna och min man när jag väl börjar jobba... men HUR??
Hjälp vad ska jag göra... ?

  Godmorgon     


 

Hur står det till med er?


Idag vaknade jag utvilad och pigg, det var det länge sen jag kände så.

Har energi och ingenting känns omöjligt just nu, men jag vet att denna känsla kan snabbt avta.

Men ska försöka göra så mycket jag kan och bara njuta av stunden den håller i sig!

Idag är det fredag och dagens schema går i städ och ekonomi spåret, inte ens det känns jobbigt just nu   


En liten rolig nyhet som jag skrev kortafattat om (tror jag) tidigare... jag ska börja gå som tim vikarie som omsorgsassistent och på onsdag nästa vecka börjar intron på det stället.

Det ligger i Bojsenburg och är en gruppbostad, så det kan ju hända man hälsar på bekanta som bor i området vid tillfälle   

Nervösiteten har inte kommit ännu men kan tänka mig på söndag att det hoppar igång..

Skräckblandad förtjusning


Nu blir det lite wow wow wow i bloggen, lite samlade bilder som tagits de senaste dagarna.


 

  

  

 

Dags att gå ut med dem där busarna nu då   


God eftermiddag  


   

Nyss hemkommen från stan med min mor, hjälpt henne med lite ärenden samt att jag lämnat in lite papper till kommunen.

Det är nämligen så att jag ska börja ingå i den övriga världen nu och bidra med min arbetskraft.

Jag ska börja som omsorgsassistent(timmis)

Får börja på botten igen men nånstanns får man börja med tanke på vad jag vart med om och hur jag mått den senaste åren.


Idag började jag öka min medicin igen, jag mår bättre men det är inte helt bra ännu.

Dessvärre har jag dagligen huvudvärk och min smärtläkare trodde det var biverkningar men vi får se om det går över eller om min medicin måste bytas ut..

Kan säga att det här är den bästa medicin jag haft!


Hittade den här på nätet och den stämmer ju så himla bra!

 

Dem har "botat" mig flera gånger... konstigt att jag aldrig blir helt frisk ..


Ja vad ska man säga... fredagen kom och vi fick reda på att alla planer som skulle hända på lördag skulle hända.. 2 timmar senare.. Vi hade planerat att städa och handla osv för att slippa göra det på lördag.. när hon kom...

Men det gjorde vi ändå... här skall ingen sätta sig på oss inte !!

Blev så fruktansvärt besviken och arg.. att hälla en sån enkel överrenskommelse går tydligen inte  så det blev som det blev !

Kl 19 dök hon upp... inom mig skrek jag- VILL INTE HA HENNE här.. inte så som hon har behandlat oss. Men vi körde på och var precis som vi brukar och jag la inte mycket energi på henne alls... Middag och film blev det men hon tittade bara på sin telefon istället...

Så onödigt att hon kom hit..

Kl 12 på lördag drog hon men igen.. så det var det det, var som om om en klump föll från bröstet.


Att man bara kan dyka upp som gubben i lådan efter 3 månader och låsas att allt är som vanligt igen....

Presentation


Varje ny dag
är en ny chans
att förändra
ditt liv

Fråga mig

0 besvarade frågor

Vad är klockan?

Senaste inläggen

Följ bloggen

Följ livet-ar-fyllt-med-upp-och-nedgangar med Blogkeen
Följ livet-ar-fyllt-med-upp-och-nedgangar med Bloglovin'

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2019
>>>

Ångest

 

Besöksstatistik

Gästbok

Sök i bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se