Tisdag morgon, idag är det dags att dra till polisen.

Det känns väl inte som att det är det roligaste man kan göra men det är ett nödvändigt ont.

Det är inte så farligt som det låter- mina ungdommar skall fixa

Vi ska ju nämligen ut på en liten tripp här i sommar så då behövs det pass.

Helgen som var så åkte vi och köpte en ny cykel till Ante... han blev nog väldigt nöjd   

Kram på er   

Ibland måste man bara få kräka ur sig saker... känner mig så irriterad på hur vissa bara tror att dem kan skada andra och tro att man får förmåner ändå..

Vill man inte umgås med våran familj och visar intresse för oss så behöver man inte men man kan inte komma och tro att man bara kan få ta del av våra pengar.

Nu säger jag inte att vi har hur mycket pengar som helst men vi åker iväg på roligheter osv med dem som vill vara en del av oss. I sommar åker vi iväg på min 40 års resa och dem som kommer att följa med är dem som vill bidra till familjen.

Med andra ord så får dem som vänt oss ryggen med en massa ljug och andra elakheter inte följa med.

I går när min underbar man fyllde år, var vi hela familjen samlad inkl dem som valt att vända oss ryggen.

Att betee sig som om ingenting har hänt när man gjort så mycket illa kan jag inte acceptera..

Det hela slutade med sms trafik till min man från ett av barnen- JAG HATAR DIG... mm mm... bara för att man inte får följa med på resan till sommaren... Jag är flyg förbannad och skulle vilja berätta precis vad jag känner men blir det bättre av det... jag vet inte.. Denna person fick ilf veta lite hur det ligger till och det accepterades inte och beskyllde oss att vi ljuger...

Ja ja nog om detta, här kommer lite härliga bilder ifrån min mans födelsedag- han fick en toppen dag ilf   

Fixade frukost åt honom   

Sen vidare så fixade jag lunch, det blev ugnsgratinerade zucinni med en god sallad till   och kvällsmaten blev kotlett men sötpotatis pommfrites med bunsås och sallad. 

Å här är mannen på den stora dagen   

Vi hade det underbart hela dagen trors allt och han blev väldigt nöjd över sina presenter med... bla en google home invaderar vårat hem nu   

Jo men det här med planering det är bara ett påhitt att det skall funka, Fredagens arbete fick jag hoppa över.. det blev att tillbringa tid i min sons klass iställe för att lösa lite konflikter. Ibland eller ja det gör det väl alltid-barnen går först.

Får se hur allt blir når min son kommer hem ifrån skolan idag.. Han är inte riktigt glad på oss just nu- vuxna är ju bara jobbiga och man får ju aldrig göra som man vill...

Fredagen blev intressan än då, min dotter satt mig på hårt prov nu i helgen... Han har nämligen skaffa sig en pojkvän och han skulle sova över 1 natt här... vi känner honom redan till namnet pga min äldsta bonusson redan så han fick sig lite frågor om denna "kille" innan han kom hit hem.

Lite ålderskillnadär det mellan dem men dem verkar trivas väldigt bra tillsammans... det blev hela helgen sovandes här... kan ni gissa hur mina tankar gick??? Höns mamma som man är, men jag är så otroligt rädd om mina barn och vill inte att det skall hända någonting jobbigt... Helgen gick och jag fick bita mig i tungan för att inte vara samma som min mamma var mot mig, man måste fösöka släppa taget om dem nångång... men det är svårt.

I lördags blev det ingen träning, vi åkte till Åsbo backen som planerat och åkte madrasser mm samt grillade, alle hopa utom största grabben då. 

Trevligt men sen var jag ett pucko... tog med för lite korv så jag blev arg på mig själv... men mätta blev vi ju ändå... men varför tog jag inte med all korv... fortfarande irriterad på det...

Fick en helt fantastisk blommbukett av min man i lördags... jag hade en taskig dag med så det var väldigt uppskattat att få... bara så där     

Så himla vackert att titta på, men kollar hellre på min man om man måste välja   

Inväntar samtal just nu från min smärtläkar.. hoppas han ringer snart.. Kram

Längtar tills min "20" års resa   

Det här med hälsa det är inte lätt.. ibland mår man jätte bra och kan hantera alla situationer i sin närhet och ibland vill man bara dra täcket över huvudet och inte göra någonting alls.

Så är mitt liv men jag hankar på och försöker göra mitt bästa för mitt bästa, inte vad andra tycker att jag

skall göra.

Förra veckan den bara försvann trots att jag bara jobbade en dag då, men vi körde gymmet precis som vnaligt 3 dagar.

Det är någonting som bara måste finnas i mitt liv, i vårt liv annars mår vi inte alls bra.

Min man har ju blivit min PT numera och jag får köra hans pass som han brukar göra och det är jobbigt men otroligt skönt efteråt, känna att man tagit ut sig och sen känslan i kroppen efteråt.

Man känner sig nöjd och lugn!

Var till arbetsförmedlingen förra veckan och det var väl inte så mycket att hänga i julgranen om man säger så, man undrar varför dem finns över huvudtaget.. Men iallfall finns det en lösning nu när mina dagar tar slut så man får nån form av pengar in.

I lördags så åkte jag och min man ner på stan ensamma, han hade bestämt att jag skulle få en tidig födelsedagspresent av honom... nämligen nya kläder.

Jag har ju fullkomligt fastnat i den ungsomliga stilen och nu är man ju faktiskt inte ungdom längre... ser på min händer att mina blodådror börja bli mer tydliga, jag börjar svettas... vad ska man säga... jag är inte 20 längre- fast bolaget tycker jag ser ut som under 20 än... på gott å ont...

Kom hem med en full kasse med kläder ilf, klänningar, kjol, blusar.. sånt jag inte själv hade tänk på att ja passar i.

Jag måste vänja mig i att klä mig i annat än SVART !!

På kvällen kom våra grannar upp till oss och vi spelade lite spel och drack lite vin, det blev väldigt trevigt och snackade en massa "skit". Det var trevligt   

Men söndagens träning blev inställd, vi mådde inte så där jätte bra    men trevligt hade vi ju.

Annars ser denna vecka ut så här för mig:

Måndag- Jobbade

Tisdag- Ledig

Onsdag- Jobbade

Torsdag- Ledig men idag ska jag med min bästa vännina på invigning av Galaxen i borlänge   

Fredag- Jobbar

Lördag- Har vi planer på att åka till Åsbo- använda pulkabacken och grilla lite och träna före eller efter

Söndag- Träna

Hjälp min dotter ska ha en "kompis" sovandes här för första gången... dem är inte ihop än men man kan tro det.. Jag är så nevös och vet inte om jag kommer kunna sova den natten... På fredag smäller det... hua mig...

Ibland känner jag att jag bara skriver hur jobbigt jag har det och att ingen lyssnar.. men det här är nakna sanningen om mitt liv.
Jag reducerar inget och håller borta sanningen.
Många tror att psykisk ohälsa bara är ett påhitt.. men vi som lever med det säger någonting helt annat.
Ingen kan tala om för dig hur du känner dig, hur alla tycker att det är jobbigt när man bara " klagar" men jag säger så här..
Flera måste våga berätta hur dem har det- säga sanningen och våga stå för det man känner.
Det känns som om ingen lyssnar på mig, ni som känner mig väl hade nog aldrig trott att jag skulle vara en av dem som har psykisk ohälsa- jag har ju alltid hjälpt andra och varit så glad.. hmm men allt har en baksida.
Har kämpat i flera år i ett förhållande som bröt ner mig dag efter dag, sen skilsmässa som tog alla mina krafter.. Sen barnen som fick flacka mellan oss föräldrar och som slut fick vara hos mig på heltid.. Så vara heltids förälder och jobba över 100 % för att få ekonomin att gå ihop tog ut sin rätt på min kropp.
Först började axlarna krångla, sen armbågen sen kom rygg besvären som bara blev värre å värre... Då fick man höra av läkare och dem i sin omgivning att du är så ung... det går över... va hemma nån vecka så ska du se att det går över...
Nu.. ca 10 år senare går jag på tabletter dagligen för att ryggen skall hålla sig i form och piller för att jag åkte in i en depression flera gången med följd ångest å panik attacker.
Inget jobb på 4 år, ingen sysselsättning, .. slutade med det jag ryckte va roligt för inget kändes meningsfullt längre...

Är arbetslös men jobbar som timmis... ytterst lite.. men känns som en mjukstart för mig..
Orolig för framtiden är man ju... vill egentligen inte jobba med det jag gör.. vill sitta på nått kontor, alt receptionist.. men utbildning.. nä det här jag ju inte..
Vill just nu bara åka iväg med en fet plånbok och vila upp mig från all press å stress från arbetsmarknaden, ex partners och alla negativa människor.

Nu har jag en underbar man som stöttar mig och ser på mig när jag mår dåligt.. lika som jag ser på honom när han inte mår bra.
Utan honom så hade jag nog inte klarat av att leva idag.

Känslor mässigt irriterad blev det stående ordet igår, mitt humör gick upp och ner... Kände mig fruktansvärt less på mig själv, kände mig som skräp och fullständigt värdelös.
Det kändes som om jag inte längre var den jag är, ingenting kändes roligt och jag såg inte fram emot någonting.

Kände att gråten var nära när jag la mig ner, gråten kom bara så plötsligt så fort jag la ner huvudet på huvudkudden.. Min man frågade hur jag mådde och då grät jag som aldrig förr. Han kramade om mig så hårt och tröstade mig..
Det orden jag fick ur mig var- jag känner mig ful, känner mig inte kvinnlig... Fick sån ångest som gav ett starkt tryck över bröstet... Somnade ändå till slut...
Vaknade 00.20 att plogbilen var utanför oss och fick panik... Blev klarvaken och kunde inte somna om.... Vi tände ljus och mös lite en stund... Tog en insomningstablett... Somnade hårt till 06... Med tryck över bröstet igen... Fick panik och tog bort min tillgänglighet idag för mitt huvud är inte med mig alls idag... Känner fortfarande tryck över bröstet .. och kan inte tänka klart...

Det kliar i mina fingrar, eller rättare sagt det kryper i hela händerna.. kan inte hålla dem stilla ... Känns väldigt obehagligt...
Jag vill känna mig glad, energisk just nu... Finns så mycket jag skulle behöva göra.... Men ligger här under täcket med 2 hundar på mig som snarkar gott...

Känner just nu- GE MIG FRID I HUVUDET