Tisdag kväll och den här dagen har då inte legat på topp 10 listan...vaknade och kände mig helt dement.. skulle fylla på min medicindosa och kom inte ihåg hur många tabletter jag skulle fylla i, hur mkt mg.. var på väg att ringa min underbara vän och fråga men som tur är så kan man ju fylla i sin medicinska hälsa i telefonen...där stod det.. Helt förvirrad och slut i kroppen har jag varit idag..

Försökte titta på en film idag för att försöka slappna av... men tårarna bara rann.. Alla känslor kom som att man var fast låst i ett ekorrljul..att man inte får göra nått kul.. se människor, se nått annat än Falun..
Jag har inte den möjligheten att bara åka iväg och " hitta på" nått ..

Den här gången och första gången så pressade jag mig själv att sova själv nu när min man är borta, frågade inte barnen om du ville sova inne hos mig. Men det är fruktansvärt... hjärtklappning, ont i bröstet, gråter och vill bara bli av med den här känsla jag har inom mig. Känner mig jävlig mot min man med.. och det förstår han med men han kan ju inte sätta sig in å förstå "hur" jag känner.

Natten som var.. sov jag knappt någonting alls... jag vet inte om jag kommer få så mycket bättre sömn i natt heller..

Ska väl försöka titta på nån mer film... och hoppas på att morgondagen ger mig motivation till att orka göra mer än jag orkat idag.

Men hallå, nu har tiden verkligen försvunnit .. 1 vecka bara försvann..
Jag som lovat mig själv att skriva lite här varje dag...vad har nu hänt denna vecka..??

Lucia dagen.. den firade vi inte alls, mina tonåringar dem firade Lucia i skolan, vi föräldrar var inte bjudna denna gång. Min son som går i 6an gick inget luciatåg utan det var 3-5 e klassarna som höll i det detta år. Min dotter som går i 9an höll i Lucia i år men inga föräldrar fick närvara.. tydligen hade dem sång och dansuppvisning. Den bästa lucian EVER enligt min dotter.

(Bilden är ok att lägga ut). Min dotter är 5e längst upp från höger.

Men jag återkommer under dagen igen?

Idag så känner jag mig både och... både glad och besviken faktiskt. Jag vet inte varför egentligen men det är ju så här det är.

Tänkte att en dusch kanske skulle få en att muntra upp sig lite, byta kläder och sminka upp sig lite.. Men samtidigt tar det emot.. känner ingen lust..

Nu på eftermiddagen skall det bakas lussekatter... Ooo vad jag ser fram emot det not! men jag är sugen på det så då lär jag ju fixa det... ser ju såå gott ut   .

Får väl försöka rycka upp mig lite, tar mig motvilligt in i duschen. Hoppas ni andra får en trevlig fredag   

Sanningen om hur människan fungerar, har vi egentligen nått konkret att komma med?Vem har sagt att man ska vara på ett visst sätt och hur man ska uppföra sig korrekt? Vem vet hur det skall vara?

Varför skall vissa människor bara förstöra för andra, är det för att dem är avundsjuka eller bara tycker att det är roligt?

Hur skall man se ut för att vara normal, hur skall man betee sig för att platsa i olika situationer och varför skall alla placeras i olika fack? Varför skall man gå efter utseendet?

Jag har alltid försökt hålla mig undan för att jag aldrig fått något "fack" som passat mig och aldrig någon som tyckt att jag varit någonting att umgås med. Så än idag lyser vänner sin frånvaro. Har bara 1 underbar vän som förstår mig och som inte kritiserar mig när jag mår dåligt och som ger råd om så behövs.

Fick kontakt med en tjej här igår vis facebook och vi verkar ha lite gemensamt det här med ångest osv... så där hoppas jag kan bli en vän till slut. Det är inte lätt att få vänner när man är i min ålder... när man aldrig har haft vänner för den delen heller.

Önskar att jag inte kände som jag gör, känner mig så elak mot min man.

Vi mår inte bra nån av oss när han skall åka iväg, dels så vill han var hemma och jobba och sen vet han att jag mår så himla dåligt. Varje gång det är dags för resa för honom så tänker jag- det blir bättre den här gången... jag fixar det.

Så blir det- han åker, jag försöker sova så länge jag kan, går ut med hunden... sätter mig framför datorn och där.. stöper jag..

Alla känslor kommer på en gång när barnen åkt iväg till skolan. Gråter, har ett tryck i bröstet, känner så stor press på mig själv.

Jag vill inte stressa, jag vill inte göra någonting alls, jag vill bara rymma, lägga mig under täcket och vakna av att min man är hemma. Dem första gångerna han åkte iväg drack jag vin för att dämpa känslorna och det funkade bra men det är inte en bra lösning så det slutade jag med. Dem som inte har en sån här ångest kan inte sätta sig in hur vi känner det.

Att komma med kommentarer att- tänk på nått annat, gör det du tycker är kul, det går över bla bla ..

Eller hur.. det går över.. vet inte det ...

Har sån ångest nu inför jul med, vi är inte hemma över jul ska besöka min svärmor.. å där kommer då även vi träffa min mans syster med man, och hans bror med familj... Där kommer problemet.. min mans brors fru är såå energisk och jag klarar inte av att vara i närheten av henne... det ska hända saker jämnt, jag blir så stressad och får sån ångest.

Men jag får stå ut, men det känns såå jobbigt..

Just nu skulle jag vilja krypa ner under täcket och bara vara...har sån ångest för att jag får ångest...

Måndag morgon så var det dags för oss att bli dagmatte/husse till en "liten" kille på 1 år, men han är större än våran hund.i storlek. Våran väger 28 kg medans denne väger 50 kg...

Han heter Spike och är en blandras, Amstoff kommer jag ihåg men sen var det alldeles för svårt namn på nästa blandning  

Igår var det liv i lådan är hemma mellan dem men inget bråk bara bus, idag ligger Spike och sover gott på diverse ställen och det är lugnt och skönt här hemma.

I förmiddags så slog jag in lite julklappar igen, och jag är inte klar ännu... har panik pga det.. brukar vara klar i nov senast i vanliga fall. Är iallafall klar med min man- väntar på sista klappen som skall levereras bara.

Mina barn är inte klara än, vi har ett fast belopp (samma) så det fattas lite ännu där. Sen har jag 2 till som skall ha en klapp. Vad det vet jag inte alls   

Kram på er  

Första advents firande på stan, var själv aldrig ner men här är lite bilder ifrån hästparaden och lucia tåg.

Helgen som var var väldigt kul iallafall, bowling som sakt på fredagen och sen hade vi över våra grannar på lite fest på lördagskvällen. Hade det mycket trevligt!

Jag är brunett.... men jag tror jag hamnat i nån identitets kris   

SItter just nu med en blekning i håret, hur tänkte jag här?? Hur kom jag på den idéen att bleka håret... hur ska jag kunna gå ut nu.... MÖSSA på    

Det går ju att lösa om det blir alldeles för tokigt... men skulle vilja sticka ut lite med, varför ska man vara som alla andra???

Jag vill vara mig själv !!